Groups | Search | Server Info | Login | Register

Groups > swnet.moral > #61

Den totala marginalskatten ligger på 75 procent

Cross-posted to 5 groups.

Show all headers | View raw

Den totala marginalskatten ligger på 75 procent

En höginkomsttagare i Sverige betalar totalt 75 procent i marginalskatt. 
Timbros tillträdande chefsekonom Jacob Lundberg förklarar hur det kommer 
sig.

I rapporten Världens högsta marginalskatt visar Alexander Fritz Englund 
och jag att den effektiva marginalskatten på höga inkomster i Sverige är 
75 procent och att det är högst av de 31 länder vi undersöker. Den 
effektiva marginalskatten är den totala skatten på den sist intjänade 
kronan när man räknar in både arbetsgivaravgifter och skatter på 
konsumtion, förutom inkomstskatten.

Många är förvånade över att den effektiva marginalskatten är så hög som 
75 procent. Jag har fått många mejl och telefonsamtal med frågor om hur 
vi har räknat. Det tänkte jag beskriva i den här artikeln. Vi tänker oss 
att en person som tjänar mellan 54 000 och 125 000 kronor i månaden, 
till exempel en läkare eller jurist, får en löneökning med 100 kronor. 
Hur hög är den effektiva marginalskatten?

     Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifterna är 31,42 procent av lönen, alltså 31 kronor på en 
hundralapp. Trots namnet är det löntagaren som i slutändan betalar 
arbetsgivaravgifterna, inte arbetsgivaren. Högre arbetsgivaravgifter 
göra att arbetsgivaren inte kan betala lika höga löner. Både ekonomisk 
teori och empirisk forskning visar att arbetsgivaravgifterna tas från 
löneutrymmet.

Detta betyder att den egentliga lönen inte är den som står på 
lönebeskedet, utan arbetsgivarens kostnad, där arbetsgivaravgifterna 
ingår. Om lönen på lönebeskedet ökar med 100 kronor ökar alltså den 
egentliga lönen med 131 kronor.

Arbetsgivaravgifterna finansierar delvis inkomstrelaterade förmåner som 
pension, a-kassa och sjukförsäkring. Detta påverkar hur mycket arbete 
lönar sig på marginalen. För månadsinkomster över 41 000 kronor i 
månaden, som är taket för pensionsgrundande inkomst, får man dock inga 
ökade förmåner vid en löneökning. För höga inkomster är alltså 
arbetsgivaravgifterna inte förknippade med några ökade förmåner utan är 
en ren skatt.

     Inkomstskatt

I en genomsnittlig kommun är kommunalskatten 32 procent. Dessutom 
tillkommer statlig inkomstskatt på 25 procent (varav 5 procent är 
värnskatt) för personer som tjänar mer än 54 000 kronor i månaden. Nytt 
sedan 2016 är dessutom att personer som tjänar mer än 50 000 kronor i 
månaden förlorar tre kronor i jobbskatteavdrag för varje hundralapp man 
tjänar. Detta höjer marginalskatten med ytterligare tre procentenheter. 
Vid 125 000 kronor i månaden är jobbskatteavdraget helt utfasat och 
marginalskatten sjunker tillbaka. Men för inkomster lägre än så (men 
högre än 54 000 kronor) är alltså marginalskatten totalt 32 + 25 + 3 = 
60 procent.

     Konsumtionsskatter

Pengar har ett värde eftersom man kan köpa saker för dem. Även om man 
sparar en del av sin inkomst är syftet att någon gång kunna använda 
pengarna till konsumtion. En inkomstskatt som halverar alla inkomster 
efter skatt eller en konsumtionsskatt som dubblerar alla priser skulle 
få precis samma effekt på löntagarens köpkraft. Alltså måste vi även 
beakta skatter på konsumtion, som moms, bensinskatt, elskatt och 
alkoholskatt, när vi räknar ut den effektiva marginalskatten.

Vi har räknat med en genomsnittlig konsumtionsskatt på 19 procent av 
priset. (Detta motsvarar ett påslag på priset före skatt på 23,5 
procent.) I denna genomsnittliga konsumtionsskatt har vi räknat med att 
momsen är lägre på vissa varor, som mat och böcker, och att viss 
konsumtion, som hyror och finansiella tjänster, är helt momsbefriade. 
Dessutom ingår punktskatter på alkohol, tobak, energi, bensin och 
diesel. 19 procent är snittet för hela befolkningen. Vi antar alltså att 
höginkomsttagare betalar samma konsumtionsskatt som befolkningen i 
genomsnitt.

Det finns viss osäkerhet i vår siffra och hur hög konsumtionsskatten är 
beror lite på hur man räknar. Mycket tyder på att 19 procent är 
försiktigt räknat. Peter Birch Sørensen  räknar till exempel med en 
konsumtionskatt på 25 procent av priset (motsvarande ett påslag på före 
skatt-priset på 33 procent). I så fall är den högsta effektiva 
marginalskatten 77 procent. Denna skattenivå har jag räknat med i några 
tidigare rapporter, men i ”Världens högsta marginalskatt” räknar vi 
alltså med 19 procent.

Av hundralappen i löneökning återstår 40 kronor att konsumera för när 
inkomstskatten är dragen. 19 procent av detta är 8 kronor.

Effektiv marginalskatt

Nu kan vi räkna samman alla skatterna för att få fram den effektiva 
marginalskatten. Om lönen ökar med 100 kronor ökar arbetsgivaravgifterna 
med 31 kronor, inkomstskatten med 60 kronor och konsumtionsskatterna med 
8 kronor. Totala skatter är alltså 99 kronor. Detta ska ställas i 
proportion till arbetsgivarens kostnadsökning – den egentliga 
löneökningen – på 131 kronor. 99 kronor av 131 är 75 procent.

https://timbro.se/smedjan/den-totala-marginalskatten-ligger-pa-75-procent/


---
Detta e-postmeddelande har sökts igenom efter virus med antivirusprogram från Avast.
https://www.avast.com/antivirus

Back to swnet.moral | Previous | Next | Find similar

Thread

Den totala marginalskatten ligger på 75 procent Mikael Forsberg <mikaelforsberg@ymail.com> - 2017-03-17 18:48 +0100

csiph-web